1/5/2025

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – koriongonadotropin

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Koriongonadotropin

Koriongonadotropin

Klass : 2

Produkter

Brevactid, Brevactid 5000 I.E., Gonasi HP, Gonasi Set, Ovitrelle, Pregnyl

Brevactid, Brevactid 5000 I.E., Gonasi HP, Gonasi Set, Ovitrelle, Pregnyl
ATC-koder

G03GA01, G03GA08

G03GA01, G03GA08
Substanser

koriongonadotropin, koriongonadotropin alfa, humant rekombinant

koriongonadotropin, koriongonadotropin alfa, humant rekombinant
Bedömning

Graviditeter som uppstått efter stimulering med koriongonadotropin, innebär inte för barnet någon praktiskt betydelsefull risk för fosterskada. Den förhöjda frekvensen av flerbörd är av större betydelse med ökad risk för tidig födsel. Exponering under graviditet bör inte vara aktuell, men om en sådan skulle ha skett är den eventuella riskökningen i det enskilda fallet inte så stor att det finns anledning till oro.

Graviditeter som uppstått efter stimulering med koriongonadotropin, innebär inte för barnet någon praktiskt betydelsefull risk för fosterskada. Den förhöjda frekvensen av flerbörd är av större betydelse med ökad risk för tidig födsel. Exponering under graviditet bör inte vara aktuell, men om en sådan skulle ha skett är den eventuella riskökningen i det enskilda fallet inte så stor att det finns anledning till oro.
Bakgrund

Koriongonadotropin används hos kvinnor vid infertilitet och exponering under graviditet är därför inte aktuell. Däremot kan man tänka sig att graviditeter som startat efter gonadotropinstimulering skulle kunna innebära risker för barnet. Den mest uttalade risken utgöres av superovulation med uppkomst av flerbörd och därmed förenade problem [1,2,3].

Någon orsak att tro att behandlingen i sig skulle öka risken för en missbildning hos barnet finns inte. Däremot ingår den ofta i behandling med assisterad befruktning och en liten överrisk för vissa missbildningar kan då förekomma, dock så liten att den praktiska betydelsen i det enstaka fallet är ringa [4].

I det svenska Med......

Koriongonadotropin används hos kvinnor vid infertilitet och exponering under graviditet är därför inte aktuell. Däremot kan man tänka sig att graviditeter som startat efter gonadotropinstimulering skulle kunna innebära risker för barnet. Den mest uttalade risken utgöres av superovulation med uppkomst av flerbörd och därmed förenade problem [1,2,3]. Någon orsak att tro att behandlingen i sig skulle öka risken för en missbildning hos barnet finns inte. Däremot ingår den ofta i behandling med assisterad befruktning och en liten överrisk för vissa missbildningar kan då förekomma, dock så liten att den praktiska betydelsen i det enstaka fallet är ringa [4]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 1108 barn (varav 161 i flerbörd, 15%) vars mödrar angivit att de behandlats med koriongonadotropin. Frekvensen missbildningar är signifikant förhöjd – 36 fall (3,3%) mot 23 förväntade (2,1%). Framförallt var andelen barn med hjärtfel klart förhöjd (14 barn hade hjärtfel mot 7-8 förväntade), annars var det inte någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. Totalt var 137 barn (12%) för tidigt födda (bland enkelbörderna 8,3% mot 5,0% förväntat) och 107 (10%) hade låg födelsevikt (bland enkelbörderna 5,3% mot 3,3% förväntat). Den något höga risken för för tidig födsel bland enkelbörderna beror sannolikt inte på behandlingen i sig utan på underliggande tillstånd.
Referenser
  1. Reprotox. Gonadotropins. Micromedex [www]. [cited 2021-08-17].
  2. Teris. Chorionic gonadotropin. Micromedex [www]. [cited 2021-08-17].
  3. Källen B, Olausson PO, Nygren KG. Neonatal outcome in pregnancies from ovarian stimulation. Obstet Gynecol 2002;100:414-9.
  4. Källén B, Finnström O, Nygren KG, Olausson PO. In vitro fertilization (IVF) in Sweden: risk for congenital malformations after different IVF methods. Birth Defects Res A Clin Mol Teratol. 2005;73(3):162-9.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 9/8/2021
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

För patienter och allmänhet