Om Janusmed kön & genus

Janusmed kön och genus är ett kunskapsstöd som tillhandahåller strukturerad evidensbaserad information om köns- och genusaspekter på läkemedelsbehandling. Syftet är att ge stöd till en förbättrad läkemedelsbehandling genom att underlätta rätt val av läkemedel och rätt dosering, relaterat till patientens kön.

Informationen är riktad till hälso- och sjukvårdspersonal. Observera att informationen i kunskapsstödet är generell och ersätter inte medicinsk, klinisk eller farmaceutisk bedömning.

Kunskapsstödet är avsedd att användas främst för läkare och hälso- och sjukvårdspersonal. Texterna är generella och ska inte ses som behandlingsriktlinjer. Behandlande läkare ansvarar för patientens medicinering. Patienter som har frågor hänvisas till sin behandlande läkare.

Analyser av vad sjukdom och hälsa betyder ur ett köns- och genusperspektiv är ett mycket viktigt område för att förskrivning av och behandling med läkemedel till män och kvinnor ska kunna optimeras. Alltmer evidens dyker nu upp där det visar sig att könsskillnader har stor betydelse vid medicinering både ur ett biologiskt och ett sociologiskt perspektiv.

Med begreppet ‘könsskillnader’ menar vi biologiska skillnader och med begreppet ‘genusskillnader’ menar vi skillnader som har med attityder i samhället att göra liksom ekonomiska, etniska och socio-psykologiska.

Läs mer: Allmänt om könsskillnader och läkemedel

De flesta läkemedel som finns rekommenderade på Region Stockholms Kloka listan finns i Janusmed kön och genus. Utöver det är andra vanliga läkemedel inkluderade i kunskapsstödet. Könsperspektiv ska beaktas vid val av preparat i Kloka listan.

Texterna innehåller framförallt information om biologiska könsaspekter gällande farmakokinetik, effekt och biverkningar. Till viss del finns även information om genusaspekter, såsom läkemedelsanvändning och biverkningsrapportering. Köns- och genusskillnader i textdokumenten är statistiskt signifikanta om inget annat anges. Uppdatering av innehåll görs löpande.

Observera att kunskapsstödet Janusmed kön och genus inte omfattar information om läkemedels eventuella fosterpåverkan eller kompatibilitet med amning. För sådan information, se kunskapsstöden Janusmed fosterpåverkan respektive Janusmed amning.

Saknar du något läkemedel i kunskapsstödet Janusmed kön och genus? Kontakta oss gärna på e-tjanster.hsf@regionstockholm.se.

Angående orden ‘kvinna’ och ‘man’ i våra texter
Vi skriver kvinnor/flickor respektive män/pojkar generellt i våra texter. Detta för att bakomliggande kunskapsunderlag i kunskapsstödet bygger på studier där populationen har delats upp enligt dessa kategorier. Kunskapsstödet omfattar bara studier som inkluderat individer med de biologiska könen kvinna och man (eller flicka och pojke) eftersom det saknas tillräckligt underlag för att analysera icke-binära könsidentiteter.

Läkemedelssubstanserna i Janusmed kön och genus tilldelas en klassificering enligt en fyrgradig skala. Klassificeringen baseras på mängden evidens för könsskillnader för substansen som hittats vid litteratursökningen och dess kliniska relevans.

Definition av klasser i klassificeringsskalan:

Dessutom finns följande symbol:

Ett frågetecken i en gul cirkel på fliken innebär att information om ett eller flera sökta substanser/läkemedelsprodukter saknas i kunskapsstödet.

Informationen om läkemedel och kön/genus bygger på strukturerade litteratursökningar i PubMed. Urvalet av artiklar för djupare granskning har gjorts enligt principer för evidensbaserad medicin. Kunskapssammanställningen bygger därmed i första hand på meta-analyser eller välgjorda randomiserade kliniska prövningar. Då dessa har saknats har observationsstudier använts.

Få studier är upplagda för att direkt studera köns- och genusskillnader vid läkemedelsanvändning. Informationen har därför hämtats från många olika källor. En rättvisande evidensgradering blir därmed svår att genomföra, varför vi valt att inte ange evidensgrad i Janusmed kön och genus. Allmänna nivåer för evidensgradering som Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen tillämpar finns tillgängligt på myndigheternas hemsidor.

Det är viktigt att betona att bevisvärdet inte bara beror på studietyp utan också hur välgjord studien är. En väldesignad observationsstudie kan utgöra ett högre bevisvärde än en dålig (eller för liten) klinisk prövning. Generaliserbarheten till verklig sjukvård blir också högre i observationsstudier eftersom patienter som deltar i kliniska prövningar, tack vare studiernas snäva inklusions- och exklusionskriterier, ofta skiljer sig åt från de som får läkemedlet förskrivet när det finns tillgängligt på marknaden.

Informationen baseras på systematiska sökningar i vetenskaplig litteratur, andra databaser och handböcker inom ämnet. Litteratursökningen följer en standardiserad procedur (SOP) och en checklista för att säkerställa att författarna följer samma systematiska process. Texterna i kunskapsstödet är skrivna av apotekare eller läkare. Före publicering granskas alla texter av specialister i klinisk farmakologi och godkänns av senior professor.

Vid behov granskas faktainnehållet av kliniska experter från Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupper inom berört terapiområde. Vid behov konsulteras även Läkemedelsverket eller dess amerikanska motsvarighet, Food and Drug Administration.

Sökningar sker samtidigt i alla Janusmed kunskapsstöd. Genom att klicka på de andra flikarna Interaktioner, Riskprofil, Njurfunktion, Fosterpåverkan och Amning växlar du vy och kan se information för dessa kunskapsstöd. Klicka på fliken Kön och genus för att återgå till vyn för Kön och genus.

Läs mer: Så här söker du i Janusmed

Sökta substanser och/eller läkemedelsprodukter placeras i en läkemedelslista under sökfältet. Läkemedelslistan sorteras i klassificeringsordningen C!, C, ?, B, A uppifrån och ner. Information om den sökta substansen/produkten presenteras nedanför läkemedelslistan.

Informationsinnehållet tas fram i samarbete mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet.

För det medicinska innehållet ansvarar Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset och senior professor Karin Schenck-Gustafsson, Centrum för Genusmedicin, Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm ansvarar för teknisk lösning, koppling till produktsortimentet, presentation och implementering.

En nationell referensgrupp är knuten till arbetet med Janusmed kön och genus. Referensgruppen är ett diskussionsforum för frågor om kunskapsstödets vetenskapliga innehåll och användarvänlighet. Medlemmarna bistår även med att vidareutveckla och sprida kännedom om kunskapsstödet.

Färre kvinnor i läkemedelsstudier
(Dagens Nyheter, 2024-06-27)

Viktig kunskap om könsskillnader
(Life-time, 2023-09-27)

Kunskapsstöd om könsaspekter på läkemedel kan förbättra läkemedelsanvändningen
(Medicinsk Access, 2022-06-29)

Kunskap om könsskillnader behöver öka
(Life-time, 2016-04-19)

Databas lyfter könsskillnader med läkemedel
(Dagens Medicin 2016-04-06)

Medicintekniska hjälpmedel inte alltid anpassade för kvinnor
(Vårdfokus 2013-10-14)

Sex and gender differences in drug treatment: experiences from the knowledge database Janusmed Sex and Gender.
Karlsson Lind L, Rydberg DM, Schenck-Gustafsson K. Biol Sex Differ. 2023 May 12;14(1):28.

Sex differences in drugs: the development of a comprehensive knowledge base to improve gender awareness prescribing.
Karlsson Lind L, von Euler M, Korkmaz S, Schenck-Gustafsson K. Biol Sex Differ. 2017 Oct 24;8(1):32.

Sex and gender aspects in drug utilization.
Desirée Loikas. Karolinska Institutet. 2021.

Sex differences in cancer risk and survival.
Cecilia Radkiewicz. Karolinska Institutet. 2019.

Sex differences in adverse drug events from cardiovascular medicines in routine care.
Diana Rydberg. Karolinska Institutet. 2019.

Depression among adolescents and young adults: social and gender differences.
Therese Wirback. Karolinska Institutet. 2018.

Antiepileptic drug utilization: need of sex-specific information and decision support.
Linnéa Karlsson Lind. Karolinska Institutet. 2018.

Sex and gender differences in patients undergoing ablation of atrial arrhythmias.
Carina Carnlöf. Karolinska Institutet. 2018.

Diagnostic precision and sex differences in quantitative cardiovascular magnetic resonance.
Jannike Nickander. Karolinska Institutet. 2018.

Does patient’s sex influence treatment in primary care? Experiences and expressed knowledge among physicians – a qualitative study.
Loikas D, Karlsson L, von Euler M, et al. BMC Fam Pract. 2015 Oct 13;16(1):137.

Severe sepsis epidemiology and sex-related differences in inflammatory markers.
Sofie Jacobson. Umeå Universitet. 2014.

Treatment of hypertension in men and women.
Charlotta Ljungman. Göteborgs universitet. 2014.

Differences in drug utilisation between men and women: a cross-sectional analysis of all dispensed drugs in Sweden.
Loikas D, Wettermark B, von Euler M, et al. BMJ Open. 2013 May 3;3(5).

Stora könsskillnader i användningen av läkemedel.
Loikas D, Wettermark B, von Euler M, et al. Läkartidningen. 2011;108:40

E-utbildning
Gratis webbkurs om kön- och genus-relaterade skillnader i hälsa och sjukdom inom bland annat immunologi, kardiologi och psykisk hälsa. Framtagen av FDA och NIH.

eGender Medicine
Webbkurs i genusmedicin, Institute of Gender in Medicine (GIM), Charité, Universitätsmedizin Berlin.

Gendered Innovations
Kunskaps- och forskningscentrum för genusmedicin, Standford University.

Drug Trials Snapshots
Demografiska data från kliniska prövningar för nya läkemedel godkända av Food and Drug Administration (FDA).

(O)jämställdhet i hälsa och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt
Rapport från Sveriges Kommuner och Regioner, 2019.

Handbook of Clinical Gender Medicine
Handbok i genusmedicin. Schenck-Gustafsson et al (eds). Karger; 2012.

För frågor, synpunkter på innehållet eller anmälan om avvikelser kontakta: e-tjanster.hsf@regionstockholm.se

Hälso- och sjukvårdspersonal inom Stockholms län kan vid individuella frågeställningar kring en patient och vid oklarhet eller avsaknad av information i kunskapsstödet kontakta läkemedelsinformationscentralen Karolic, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm: karolic.karolinska@regionstockholm.se.

Sjukvårdspersonal i övriga Sverige hänvisas till sin regionala läkemedelsinformationscentral, se Svelic.

Informationen i kunskapsstödet vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Vi har inga möjligheter att ge medicinska råd till patienter eller allmänhet. Patienter som har frågor hänvisas till sin behandlande läkare.

Senast uppdaterad: 2024-11-13