1/6/2025

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – ibuprofen

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Ibuprofen – systemiskt

Ibuprofen – systemiskt

Klass : 2

Produkter

Alindrin, Ardinex, Brufen, Brufen Retard, Burana, Burana Comp, Childre......

Alindrin, Ardinex, Brufen, Brufen Retard, Burana, Burana Comp, Childrens Ibuprofen, Comboval, Dolerin, Ibetin, Ibumax, Ibumetin, Ibuprofen 2care4, Ibuprofen ABECE, Ibuprofen Accord, Ibuprofen Actavis, Ibuprofen Apofri, Ibuprofen Aristo, Ibuprofen B. Braun, Ibuprofen Bril, Ibuprofen Evolan, Ibuprofen Fyro, Ibuprofen NET, Ibuprofen Orifarm, Ibuprofen Orion, Ibuprofen Pfleger, Ibuprofen Zentiva, Ibuprofen ratiopharm, Ibux, Ifenin, Ipren, Iprensa, Neoprofen, Nurofen, Nurofen Apelsin, Nurofen Jordgubb, Nurofen Junior, Nurofen voor Kinderen, Nurofen voor Kinderen suppo, Pedea, Perdophen Pediatrie
ATC-koder

C01EB, C01EB16, M01AE01, N02AJ08, N02BE51

C01EB, C01EB16, M01AE01, N02AJ08, N02BE51
Substanser

ibuprofen, ibuprofen dc 85, ibuprofen-D,L-lysin, ibuprofenarginin, ibu......

ibuprofen, ibuprofen dc 85, ibuprofen-D,L-lysin, ibuprofenarginin, ibuprofennatriumdihydrat
Bedömning

Ibuprofen skall inte användas under graviditetens andra hälft, förutom i enstaka fall och då på strikt läkarordination. Behandling under andra halvan av graviditeten ökar bland annat risken för för tidig slutning av ductus arteriosus, minskad mängd fostervatten och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda.

Användning under tidig graviditet tycks inte öka den generella risken för fosterskador även om ett samband mellan hjärtfel och NSAID-preparat som grupp har diskuterats. Kontinuerlig, regelbunden användning bör därför undvikas. Den eventuella riskökningen för hjärtfel är dock knappast så stor i det enskilda fallet att det finns anledning till oro om kvinnan ändå har använt ibuprofen under tidig graviditet.

Ibuprofen skall inte användas under graviditetens andra hälft, förutom i enstaka fall och då på strikt läkarordination. Behandling under andra halvan av graviditeten ökar bland annat risken för för tidig slutning av ductus arteriosus, minskad mängd fostervatten och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda. Användning under tidig graviditet tycks inte öka den generella risken för fosterskador även om ett samband mellan hjärtfel och NSAID-preparat som grupp har diskuterats. Kontinuerlig, regelbunden användning bör därför undvikas. Den eventuella riskökningen för hjärtfel är dock knappast så stor i det enskilda fallet att det finns anledning till oro om kvinnan ändå har använt ibuprofen under tidig graviditet.
Bakgrund

Gemensamt för NSAID
Läkemedel som tillhör NSAID-gruppen hämmar prostaglandinsyntesen vilket ökar risken för komplikationer hos foster som exponeras under graviditetens andra hälft. Behandling kan då orsaka konstriktion av ductus arteriosus intrauterint [1-6], vilket kan leda till pulmonell hypertension [2,5,7] och andningsproblem hos det nyfödda barnet [1-5] eller i......

# Gemensamt för NSAID Läkemedel som tillhör NSAID-gruppen hämmar prostaglandinsyntesen vilket ökar risken för komplikationer hos foster som exponeras under graviditetens andra hälft. Behandling kan då orsaka konstriktion av ductus arteriosus intrauterint [1-6], vilket kan leda till pulmonell hypertension [2,5,7] och andningsproblem hos det nyfödda barnet [1-5] eller i sämsta fall slutning av ductus, vilket kan leda till intrauterin död [5]. Exponering kan även hämma njurfunktionen hos fostret [2-5,8,9] med minskad mängd fostervatten [4,6,8], risk för lunghypoplasi och neonatal anuri som följd [3]. Ovanstående komplikationer finns rapporterade från cirka graviditetsvecka 20. Risken ökar sannolikt ju längre fram i graviditeten exponeringen sker och vid högre doser/upprepad dosering [6,10]. Observera dock att konstriktion av ductus finns rapporterat även efter enstaka doser NSAID [10-12]. Teoretiskt kan fostrets njurfunktion påverkas med minskad mängd fostervatten till följd redan före graviditetsvecka 20, då fostrets urinproduktion börjar runt vecka 10-11 [10].  Vidare kan NSAID motverka livmoderns sammandragningar, vilket kan resultera i långsammare förlossning [5]. Hämningen av prostaglandiner försämrar också trombocyternas funktion och ökar risken för blödning [3,5]. Eventuella teratogena effekter efter exponering i tidig graviditet är mindre väl undersökta. De flesta studier har inte visat någon generell ökad risk för missbildning [13-15]. Några studier tyder på att risken för missfall ökar efter exponering för NSAID i tidig graviditet [13,16-18] medan andra forskare inte har lyckats belägga sambandet [19,20]. # Data från födelseregistret I det svenska Medicinska födelseregistret finns 26 906 barn vars mödrar uppgivit användning av något NSAID i tidig graviditet. Frekvensen av missbildningar bland barnen var normal (581 barn hade missbildningsdiagnos, 2,2%, mot 552 förväntade, 2,1%). Det fanns en grupp av missbildningar som var signifikant överrepresenterad: läppgom- eller gomspalt (55 barn mot 37 förväntade). Antalet barn med hjärtfel var nära det förväntade (196 mot 185 förväntade). Vid en tidigare, närmare analys av ett material från födelseregistret, som även omfattade slutenvårdsdata och Socialstyrelsens speciella register för fosterskador, föreföll frekvensen medfödda hjärtfel vara nära nog fördubblad [15]. Ökningen tycktes gälla hela gruppen. I en studie av användning av läkemedel bland mödrar till barn med hjärtfel sågs också en riskökning för hela gruppen NSAID [21]. Denna var dock endast signifikant för naproxen när enskilda substanser analyserades. En ökad risk för hjärtfel har visats efter användning av ibuprofen [22] men detta samband ses inte i det svenska materialet [15,21]. En förklaring kan vara att ibuprofen ofta använts för tillfälligt bruk som allmänt analgetikum. I ett kanadensiskt arbete sågs en generell riskökning för hjärtfel bland barn till kvinnor som använt NSAID under första trimestern [14] medan andra studier inte har kunnat bekräfta detta [23]. Om ett samband mellan NSAID och hjärtfel är riktigt är den individuella risken för att barnet skall skadas  liten – en till två procent. Sambandet är dock ännu oklart och tycks inte gälla tillfälliga exponeringar utan avser – om det är sant – längre tids exponering i tidig graviditet. # Specifikt om ibuprofen och propionsyraderivat Bland de 26 906 exponerade barnen i det svenska Medicinska födelseregistret hade 21 776 exponerats för NSAID av typ propionsyraderivat (487 med någon missbildning, 2,2%, mot 447 förväntade, 2,1%). Andelen missbildningar bland barn exponerade för NSAID av typ propionsyraderivat var således normal, men antalen barn med läppgomspalt (46 mot 30 förväntade), och njurdygenesi (10 mot 5 förväntade) var eventuellt förhöjda. Majoriteten av rapporterna för propionsyraderivat gällde ibuprofen, 17 568 barn. Av dessa barn hade 384 någon missbildning (2,2%), vilket är en normal frekvens (2,1% förväntat). Dock var antalen barn med gom/läppgomsspalter (38 mot 24 förväntade) klart förhöjd. Andelen barn med hjärtfel var dock helt normal (126 barn mot 121 förväntade). Ibuprofen förekommer även i fast kombination med kodein. Åtta fall med denna exponering finns i födelseregistret (ett tvillingpar), inget av de åtta barnen hade någon missbildningsdiagnos. Ibuprofen finns också som gel för utvärtes bruk, se dokumentet Ibuprofen – lokalt.
Referenser
  1. Koren G, Florescu A, Costei AM, Boskovic R, Moretti ME. Nonsteroidal antiinflammatory drugs during third trimester and the risk of premature closure of the ductus arteriosus: a meta-analysis. Ann Pharmacother. 2006;40:824-9.
  2. Norton ME. Teratogen update: fetal effects of indomethacin administration during pregnancy. Teratology. 1997;56:282-92.
  3. Souter D, Harding J, McCowan L, O´Donnell C, McLeay E, Baxendale H. Antenatal indomethacin - adverse fetal effects confirmed. Aust N Z J Obstet Gynaecol 1998;38:11-6.
  4. Dathe K, Hultzsch S, Pritchard LW, Schaefer C. Risk estimation of fetal adverse effects after short-term second trimester exposure to non-steroidal anti-inflammatory drugs: a literature review. Eur J Clin Pharmacol. 2019;75(10):1347-1353.
  5. Hernández-Díaz S, García-Rodríguez LA. Epidemiologic assessment of the safety of conventional nonsteroidal anti-inflammatory drugs. Am J Med. 2001;110 Suppl 3A:20S-7S.
  6. Dathe K, Frank J, Padberg S, Hultzsch S, Beck E, Schaefer C. Fetal adverse effects following NSAID or metamizole exposure in the 2nd and 3rd trimester: an evaluation of the German Embryotox cohort. BMC Pregnancy Childbirth. 2022;22(1):666.
  7. Alano MA, Ngougmna E, Ostrea EM Jr, Konduri GG. Analysis of nonsteroidal antiinflammatory drugs in meconium and its relation to persistent pulmonary hypertension of the newborn. Pediatrics 2001;107:519-23.
  8. Hendricks SK, Smith JR, Moore DE, Brown ZA. Oligohydramnios associated with prostaglandin synthetase inhibitors in preterm labour. Br J Obstet Gynaecol. 1990;97:312-6.
  9. Østensen M, Khamashta M, Lockshin M, Parke A, Brucato A, Carp H et al. Anti-inflammatory and immunosuppressive drugs and reproduction. Arthritis Res Ther. 2006;8:209.
  10. UK Teratology Information Service (UKTIS). USE OF NON-STEROIDAL ANTI-INFLAMMATORY DRUGS (NSAIDs) IN PREGNANCY 2023 September Version 40. UKTIS [www]. [cited 2024-03-13].
  11. Lopes LM, Carrilho MC, Francisco RP, Lopes MA, Krebs VL, Zugaib M. Fetal ductus arteriosus constriction and closure: analysis of the causes and perinatal outcome related to 45 consecutive cases. J Matern Fetal Neonatal Med. 2016;29(4):638-45.
  12. Dos Santos CS, Silva PV, Castelo R, Tiago J. Premature closure of ductus arteriosus after a single dose of diclofenac during pregnancy. BMJ Case Rep. 2021;14(6):.
  13. Nielsen GL, Sorensen HT, Larsen H, Pedersen L. Risk of adverse birth outcome and miscarriage in pregnant users of non-steroidal anti-inflammatory drugs: population based observational study and case-control study. BMJ 2001;322:266-70.
  14. Ofori B, Oraichi D, Blais L, Rey E, Berard A. Risk of congenital anomalies in pregnant users of non-steroidal anti-inflammatory drugs: A nested case-control study. Birth Defects Res B Dev Reprod Toxicol 2006;77:268-79.
  15. Ericson A, Kallen BA. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs in early pregnancy. Reprod Toxicol 2001;15:371-5.
  16. Li DK, Liu L, Odouli R. Exposure to non-steroidal anti-inflammatory drugs during pregnancy and risk of miscarriage: population based cohort study. Brit Med J 2003;327:368-72.
  17. Nakhai-Pour HR, Broy P, Sheehy O, Bérard A. Use of nonaspirin nonsteroidal anti-inflammatory drugs during pregnancy and the risk of spontaneous abortion. CMAJ. 2011;183:1713-20.
  18. Nielsen GL, Skriver MV, Pedersen L Sorensen HT. Danish group reanalyses miscarriage in NSAID users. Brit Med J 2004;328:109.
  19. Daniel S, Koren G, Lunenfeld E, Bilenko N, Ratzon R, Levy A. Fetal exposure to nonsteroidal anti-inflammatory drugs and spontaneous abortions. CMAJ. 2014;186:E177-82.
  20. Edwards DR, Aldridge T, Baird DD, Funk MJ, Savitz DA, Hartmann KE. Periconceptional over-the-counter nonsteroidal anti-inflammatory drug exposure and risk for spontaneous abortion. Obstet Gynecol. 2012;120:113-22.
  21. Källén BA, Otterblad Olausson P. Maternal drug use in early pregnancy and infant cardiovascular defect. Reprod Toxicol 2003;17:255-61.
  22. Ferencz C, C.-V.A., Loffredo CA, Wilson PD, Genetics and environmental risk factors of major cardiovascular malformations: the Baltimore-Washington Infant Study: 1981–1989. Perspect Ped Cardiol 5. Vol. 5. 1997, New York: Futura Publishing Comp., Inc.
  23. Cleves MA, Savell VH, Raj S, Correa A, Werler MM, Hobbs CA. Maternal use of acetaminophen and nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), and muscular ventricular septal defects. Birth Def Res Part A 2004;70:107-13.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 3/15/2024
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
Se även
Läs mer
För patienter och allmänhet
2 2
2 2

Ibuprofen – lokalt

Ibuprofen – lokalt

Klass : 2

Produkter

Ibumetin, Ipren

Ibumetin, Ipren
ATC-koder

M02AA13

M02AA13
Substanser

ibuprofen, ibuprofen dc 85, ibuprofen-D,L-lysin, ibuprofenarginin, ibu......

ibuprofen, ibuprofen dc 85, ibuprofen-D,L-lysin, ibuprofenarginin, ibuprofennatriumdihydrat
Bedömning

Vid lokal behandling med ibuprofen på oskadad hud enligt doseringsföreskrifterna är upptaget i blodet minimalt. Ibuprofen gel skall ändå för säkerhets skull inte användas under graviditetens andra hälft, förutom på strikt läkarordination. Systemisk behandling under andra halvan av graviditeten ökar bland annat risken för för tidig slutning av ductus arteriosus, och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda. Kontinuerlig, regelbunden behandling lokalt bör även undvikas under tidig graviditet då ett samband mellan systemisk användning av NSAID-preparat som grupp och hjärtfel har diskuterats. En eventuell riskökning är dock så liten att det inte finns anledning till oro om användning har skett i tidig graviditet.

Vid lokal behandling med ibuprofen på oskadad hud enligt doseringsföreskrifterna är upptaget i blodet minimalt. Ibuprofen gel skall ändå för säkerhets skull inte användas under graviditetens andra hälft, förutom på strikt läkarordination. Systemisk behandling under andra halvan av graviditeten ökar bland annat risken för för tidig slutning av ductus arteriosus, och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda. Kontinuerlig, regelbunden behandling lokalt bör även undvikas under tidig graviditet då ett samband mellan systemisk användning av NSAID-preparat som grupp och hjärtfel har diskuterats. En eventuell riskökning är dock så liten att det inte finns anledning till oro om användning har skett i tidig graviditet.
Bakgrund

Vid användning av ibuprofen lokalt i form av gel på oskadad hud, är det systemiska upptaget så lågt att risken för påverkan på fostret är minimal [1]. Detta är under förutsättning att maxdosen enligt Fass inte överskrids. Om huden är förändrad, t.ex. på grund av eksem eller sår, eller om appliceringen sker under ocklusion, så ökar dock upptaget i blodet. För säkerhets......

Vid användning av ibuprofen lokalt i form av gel på oskadad hud, är det systemiska upptaget så lågt att risken för påverkan på fostret är minimal [1]. Detta är under förutsättning att maxdosen enligt Fass inte överskrids. Om huden är förändrad, t.ex. på grund av eksem eller sår, eller om appliceringen sker under ocklusion, så ökar dock upptaget i blodet. För säkerhets skull gäller därför samma rekommendation för lokala preparat som vid systemisk behandling. Läkemedel som tillhör NSAID-gruppen hämmar prostaglandinsyntesen vilket ökar risken för komplikationer hos foster som exponeras under graviditetens andra hälft. Behandling kan då orsaka konstriktion [2-6] av ductus arteriosus intrauterint, vilket kan leda till pulmonell hypertension [3,6,7] och andningsproblem hos det nyfödda barnet [2-6] eller i sämsta fall slutning av ductus, vilket kan leda till intrauterin död [6]. Fallrapporter av konstriktion av ductus arteriosus finns även rapporterade efter lokal användning av NSAID [8-10]. Användning av NSAID under graviditeten kan även hämma njurfunktionen hos fostret [3-6,11,12] med minskad mängd fostervatten [5,8], risk för lunghypoplasi och neonatal anuri som följd [4]. Systemisk användning av NSAID under tidig graviditet tycks inte generellt öka risken för missbildningar [13-15]. En liten riskökning för hjärtfel har dock setts i enstaka studier [15-17]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 27 barn registrerade vars mödrar uppgett att de har använt ibuprofen gel i tidig graviditet. Ett av barnen hade en öppetstående ductus arteriosus. För mer ingående information om systemisk användning av ibuprofen, se detta dokument.
Referenser
  1. Heyneman CA, Lawless-Liday C, Wall GC. Oral versus topical NSAIDs in rheumatic diseases: a comparison. Drugs 2000 Sep;60(3):555-74
  2. Koren G, Florescu A, Costei AM, Boskovic R, Moretti ME. Nonsteroidal antiinflammatory drugs during third trimester and the risk of premature closure of the ductus arteriosus: a meta-analysis. Ann Pharmacother. 2006;40:824-9.
  3. Norton ME. Teratogen update: fetal effects of indomethacin administration during pregnancy. Teratology. 1997;56:282-92.
  4. Souter D, Harding J, McCowan L, O´Donnell C, McLeay E, Baxendale H. Antenatal indomethacin - adverse fetal effects confirmed. Aust N Z J Obstet Gynaecol 1998;38:11-6.
  5. Dathe K, Hultzsch S, Pritchard LW, Schaefer C. Risk estimation of fetal adverse effects after short-term second trimester exposure to non-steroidal anti-inflammatory drugs: a literature review. Eur J Clin Pharmacol. 2019;75(10):1347-1353.
  6. Hernández-Díaz S, García-Rodríguez LA. Epidemiologic assessment of the safety of conventional nonsteroidal anti-inflammatory drugs. Am J Med. 2001;110 Suppl 3A:20S-7S.
  7. Alano MA, Ngougmna E, Ostrea EM Jr, Konduri GG. Analysis of nonsteroidal antiinflammatory drugs in meconium and its relation to persistent pulmonary hypertension of the newborn. Pediatrics 2001;107:519-23.
  8. Torloni MR, Cordioli E, Zamith MM, Hisaba WJ, Nardozza LM, Santana RM et al. Reversible constriction of the fetal ductus arteriosus after maternal use of topical diclofenac and methyl salicylate. Ultrasound Obstet Gynecol. 2006;27(2):227-9.
  9. Le Duc K, Gilliot S, Baudelet JB, Mur S, Boukhris MR, Domanski O et al. Case Report: Persistent Pulmonary Hypertension of the Newborn and Narrowing of the Ductus Arteriosus After Topical Use of Non-Steroidal Anti-Inflammatory During Pregnancy. Front Pharmacol. 2021;12:756056.
  10. Benguigui L, Atallah A, Joly H, Cottin J, Claris O, Butin M. Prenatal constriction of ductus arteriosus following inadvertent maternal exposure to topical non-steroidal anti-inflammatory drug. Ultrasound Obstet Gynecol. 2021;58(5):780-781.
  11. Hendricks SK, Smith JR, Moore DE, Brown ZA. Oligohydramnios associated with prostaglandin synthetase inhibitors in preterm labour. Br J Obstet Gynaecol. 1990;97:312-6.
  12. Østensen M, Khamashta M, Lockshin M, Parke A, Brucato A, Carp H et al. Anti-inflammatory and immunosuppressive drugs and reproduction. Arthritis Res Ther. 2006;8:209.
  13. Nielsen GL, Sorensen HT, Larsen H, Pedersen L. Risk of adverse birth outcome and miscarriage in pregnant users of non-steroidal anti-inflammatory drugs: population based observational study and case-control study. BMJ 2001;322:266-70.
  14. Ofori B, Oraichi D, Blais L, Rey E, Berard A. Risk of congenital anomalies in pregnant users of non-steroidal anti-inflammatory drugs: A nested case-control study. Birth Defects Res B Dev Reprod Toxicol 2006;77:268-79.
  15. Ericson A, Kallen BA. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs in early pregnancy. Reprod Toxicol 2001;15:371-5.
  16. Källén BA, Otterblad Olausson P. Maternal drug use in early pregnancy and infant cardiovascular defect. Reprod Toxicol 2003;17:255-61.
  17. Ferencz C, C.-V.A., Loffredo CA, Wilson PD, Genetics and environmental risk factors of major cardiovascular malformations: the Baltimore-Washington Infant Study: 1981–1989. Perspect Ped Cardiol 5. Vol. 5. 1997, New York: Futura Publishing Comp., Inc.
Författare

Karin Källén, Ulrika Nörby och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén, Ulrika Nörby och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 11/17/2023
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
Se även
För patienter och allmänhet