1/6/2025

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – fludrokortisonacetat

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Fludrokortison

Fludrokortison

Klass : 2

Produkter

Florinef, Florinef Acetaat

Florinef, Florinef Acetaat
ATC-koder

H02AA02

H02AA02
Substanser

fludrokortison, fludrokortisonacetat

fludrokortison, fludrokortisonacetat
Bedömning

Fludrokortison som substitutionsterapi kan ges under graviditet men lägsta adekvata dos bör eftersträvas. Om fludrokortison använts i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro.

Fludrokortison som substitutionsterapi kan ges under graviditet men lägsta adekvata dos bör eftersträvas. Om fludrokortison använts i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro.
Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider
Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen barn med läppgomspalt var något, men inte signifikant, förhöjd: 15 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (mot 12 förväntade). Det var i......

# Gemensamt för kortikosteroider Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen barn med läppgomspalt var något, men inte signifikant, förhöjd: 15 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (mot 12 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildning som var överrepresenterad. Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt [1]. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 % för tidigt födda (mot förväntade 6,1%) och 7,9 % hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet. Vid kontinuerlig behandling med systemiska kortikosteroider under graviditeten skulle kunna påverka barnets immunförsvar, bör vaccinering med levande vaccin under barnets första levnadsår diskuteras med barnläkare. En vägledning för vissa av läkemedlen finns i Rikshandboken i barnhälsovård, se https://www.rikshandboken-bhv.se/for-bhv/aktuellt-i-barnhalsovarden/vagledning-angaende-levande-vaccin-och-immunhammande-lakemedel/. Enstaka fallrapporter finns även publicerade av binjurebarkssvikt hos det nyfödda barnet, efter längre tids behandling med höga doser systemiska kortikosteroider under graviditeten [1]. Det är viktigt att behandla en uttalad inflammation hos den gravida kvinnan, till exempel vid reumatoid artrit eller inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammationen i sig ger ett sämre graviditetsutfall, vilket förbättras vid adekvat antiinflammatorisk behandling. # Specifikt om fludrokortison I det svenska Medicinska födelseregistret finns 177 barn med exponering för fludrokortison i tidig graviditet. Sex barn hade någon missbildningsdiagnos mot 3-4 förväntade. Missbildningsfrekvensen var inte signifikant förhöjd. Andelen barn som var födda för tidigt (10,7% mot 6,1% förväntat) var dock signifikant över förväntat.
Referenser
  1. Reprotox. Prednisolone. Micromedex [www]. [cited 2023-02-08].
  2. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4.
  3. Carmichael SL, Shaw GM, Ma C, Werler MM, Rasmussen SA, Lammer EJ et al. Maternal corticosteroid use and orofacial clefts. Am J Obstet Gynecol. 2007;197(6):585e1-7; discussion 683-4, e1-7.
  4. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40.
  5. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  6. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92.
  7. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70.
  8. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101.
  9. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 2/9/2024
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Fasstexter
För patienter och allmänhet