1/5/2025

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Treo Hallon

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Acetylsalicylsyra

Acetylsalicylsyra

Klass : 2

Produkter

Acetilsalicilato de Lisina Labesfal, Acetylsalicylsyra ABECE, Acetylsa......

Acetilsalicilato de Lisina Labesfal, Acetylsalicylsyra ABECE, Acetylsalicylsyra APL, Acetylsalicylsyra Apofri, Acetylsalicylsyra Ellem, Acetylsalicylsyra/Koffein ABECE, Acetylsalicylsyra/Koffein Apofri, Acetylsalicylzuur Opella, Acide Acetylsalicylique Panpharma Inj, Albyl minor, Alka-Seltzer, Apernyl Mit Acetylsalicylsäure, Aspegic Inject, Aspirin, Aspirin i.v. 500 mg, Bamyl, Bamyl koffein, Inyesprin, Magnecyl, Magnecyl brus, Magnecyl-koffein, Magnecyl-koffein brus, Migpriv, Tiplo, Tiplo Citrus, Treo, Treo Hallon, Treo citrus, Treo comp
ATC-koder

N02AJ09, N02BA01, N02BA51

N02AJ09, N02BA01, N02BA51
Substanser

acetylsalicylat-DL-lysin, acetylsalicylsyra

acetylsalicylat-DL-lysin, acetylsalicylsyra
Bedömning

I de doser som används för smärtlindring och som febernedsättande medel ska acetylsalicylsyra inte användas för regelbunden kontinuerlig behandling under graviditetens andra hälft. Risk finns för bland annat för tidig slutning av ductus arteriosus, minskad mängd fostervatten och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda. Vid användning under tidig graviditet, tycks inte acetylsalicylsyra öka risken för fosterskador. Acetylsalicylsyra förskrivet som trombocytaggregationshämmande medel i låg dos, högst 150 mg, kan användas under hela graviditeten. Se dokumentet Acetylsalicylsyra – lågdos.

I de doser som används för smärtlindring och som febernedsättande medel ska acetylsalicylsyra inte användas för regelbunden kontinuerlig behandling under graviditetens andra hälft. Risk finns för bland annat för tidig slutning av ductus arteriosus, minskad mängd fostervatten och nedsatt njurfunktion hos fostret och den nyfödda. Vid användning under tidig graviditet, tycks inte acetylsalicylsyra öka risken för fosterskador. Acetylsalicylsyra förskrivet som trombocytaggregationshämmande medel i låg dos, högst 150 mg, kan användas under hela graviditeten. Se dokumentet Acetylsalicylsyra – lågdos.
Bakgrund

Acetylsalicylsyra används som analgetikum och antipyretikum, ibland i kombination med koffein, eller med koffein och kodein. Acetylsalicylsyra hämmar prostaglandinsyntesen och användning i hög dos under graviditetens andra hälft ökar därmed risken för komplikationer på liknande sätt som NSAID-preparat. Behandling med NSAID har visats kunna orsaka konstriktion av ductus arteriosus intrauterint [1-6], vilket kan leda till pulmonell hypertension [2,5,7,8] och andningsproblem hos det nyfödda barn......

Acetylsalicylsyra används som analgetikum och antipyretikum, ibland i kombination med koffein, eller med koffein och kodein. Acetylsalicylsyra hämmar prostaglandinsyntesen och användning i hög dos under graviditetens andra hälft ökar därmed risken för komplikationer på liknande sätt som NSAID-preparat. Behandling med NSAID har visats kunna orsaka konstriktion av ductus arteriosus intrauterint [1-6], vilket kan leda till pulmonell hypertension [2,5,7,8] och andningsproblem hos det nyfödda barnet [1-5], eller i sämsta fall slutning av ductus arteriosus vilket kan leda till intrauterin död [5]. Exponering kan även hämma njurfunktionen hos fostret [2-5,9,10] med minskad mängd fostervatten [4,6,9], risk för lunghypoplasi och neonatal anuri som följd [3]. Vidare kan NSAID motverka livmoderns sammandragningar, vilket kan resultera i långsammare förlossning [5]. Hämningen av prostaglandiner försämrar också trombocyternas funktion och ökar risken för blödning [3,5]. Det senare har även visats för salicylater [11]. Talrika studier finns gjorda över användning av acetylsalicylsyra i tidig graviditet [12]. De flesta kontrollerade prospektiva studier har inte kunnat påvisa någon generellt ökad risk för missbildningar av acetylsalicylsyra [12-14]. En del undersökningar har dock försökt knyta användning av acetylsalicylsyra till en ökad risk för specifika fosterskador, bland annat gastroschisis, neuralrörsdefekter och läpp-gom-käkspalt [14,15]. Flera av dessa är retrospektiva fallkontrollstudier och en del av de positiva associationer man funnit kan förklaras av metodologiska svagheter, främst så kallad ”recall bias”. En annan felkälla kan vara att kvinnan använt acetylsalicylsyra som febernedsättande medel vid virusinfektioner, som i sig kan öka risken för missbildning [16,17]. # Data ur födelseregistret I det svenska Medicinska födelseregistret finns 9730 barn vars mödrar uppgivit användning av acetylsalicylsyra som analgetikum/antipyretikum, tillfälligt eller under längre tid, under tidig graviditet. Det finns 208 barn som hade någon missbildningsdiagnos mot 201 förväntade. Frekvensen missbildningar var alltså helt normal (2,1%) och ingen speciell typ av missbildning föreföll ökad. Ett barn hade gastroschisis (1 förväntat) och antalet läpp-käk-gomspalt var till och med litet lägre än väntat (nio mot 13-14 förväntade).
Referenser
  1. Koren G, Florescu A, Costei AM, Boskovic R, Moretti ME. Nonsteroidal antiinflammatory drugs during third trimester and the risk of premature closure of the ductus arteriosus: a meta-analysis. Ann Pharmacother. 2006;40:824-9.
  2. Norton ME. Teratogen update: fetal effects of indomethacin administration during pregnancy. Teratology. 1997;56:282-92.
  3. Souter D, Harding J, McCowan L, O´Donnell C, McLeay E, Baxendale H. Antenatal indomethacin - adverse fetal effects confirmed. Aust N Z J Obstet Gynaecol 1998;38:11-6.
  4. Dathe K, Hultzsch S, Pritchard LW, Schaefer C. Risk estimation of fetal adverse effects after short-term second trimester exposure to non-steroidal anti-inflammatory drugs: a literature review. Eur J Clin Pharmacol. 2019;75(10):1347-1353.
  5. Hernández-Díaz S, García-Rodríguez LA. Epidemiologic assessment of the safety of conventional nonsteroidal anti-inflammatory drugs. Am J Med. 2001;110 Suppl 3A:20S-7S.
  6. Dathe K, Frank J, Padberg S, Hultzsch S, Beck E, Schaefer C. Fetal adverse effects following NSAID or metamizole exposure in the 2nd and 3rd trimester: an evaluation of the German Embryotox cohort. BMC Pregnancy Childbirth. 2022;22(1):666.
  7. Alano MA, Ngougmna E, Ostrea EM Jr, Konduri GG. Analysis of nonsteroidal antiinflammatory drugs in meconium and its relation to persistent pulmonary hypertension of the newborn. Pediatrics 2001;107:519-23.
  8. Perkin RM, Levin DL, Clark R. Serum salicylate levels and right-to-left ductus shunts in newborn infants with persistent pulmonary hypertension. J Pediatr. 1980;96(4):721-6.
  9. Hendricks SK, Smith JR, Moore DE, Brown ZA. Oligohydramnios associated with prostaglandin synthetase inhibitors in preterm labour. Br J Obstet Gynaecol. 1990;97:312-6.
  10. Østensen M, Khamashta M, Lockshin M, Parke A, Brucato A, Carp H et al. Anti-inflammatory and immunosuppressive drugs and reproduction. Arthritis Res Ther. 2006;8:209.
  11. Stuart MJ, Gross SJ, Elrad H, Graeber JE. Effects of acetylsalicylic-acid ingestion on maternal and neonatal hemostasis. N Engl J Med. 1982;307(15):909-12.
  12. UKTIS. Use of aspirin and aspirin overdose in pregnancy. July 2019. UKTIS [www]. UKTIS. [cited 2023-04-17].
  13. Czeizel A E, Rockenbauer M, Mosonyi A. A population-based case-control teratologic study of acetylsalicylic acid treatments during pregnancy. Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2000;9(3):193-205.
  14. Kozer E, Nikfar S, Costei A et al. Aspirin consumption during the first trimester of pregnancy and congenital anomalies: a meta-analysis. Am J Obstet Gynecol 2002;187:1623-30.
  15. Werler MM, Sheehan JE, Mitchell AA. Maternal medication use and risks of gastroschisis and small intestinal atresia. Am J Epidemiol 2002;155:26-31.
  16. Abe K, Honein MA, Moore CA. Maternal febrile illness, medication use, and the risk of congenital renal anomalies. Birth Defets Research Part A 2003;67:911-8.
  17. Luteijn JM, Brown MJ, Dolk H. Influenza and congenital anomalies: a systematic review and meta-analysis. Hum Reprod. 2014;29(4):809-23.
Författare

Karin Källén och Ellika Andolf för Region Stockholm.

Karin Källén och Ellika Andolf för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 5/11/2023
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2017

Se även
Läs mer
För patienter och allmänhet
2 2
2 2

Koffein

Koffein

Klass : 2

Produkter

Acetylsalicylsyra/Koffein ABECE, Acetylsalicylsyra/Koffein Apofri, Alv......

Acetylsalicylsyra/Koffein ABECE, Acetylsalicylsyra/Koffein Apofri, Alvedon Comp, Anervan, Anervan Novum, Bamyl koffein, Cafergot, Cafergot Sandoz Inc, Ergokoffin, Ergotamine tartrate and caffeine, Gencebok, Koffazon N, Koffein Viatris, Koffeinnatriumbensoat APL, Lergigan comp., MIGERGOT, Magnecyl-koffein, Magnecyl-koffein brus, Malvitona, Migergot, Migril, Paracut Comp, Peyona, Quarelin, Saridon, Somadril comp., Tiplo, Tiplo Citrus, Treo, Treo Hallon, Treo citrus, Treo comp
ATC-koder

A11EX, M03BA52, N02AJ09, N02BA51, N02BB51, N02BB52, N02BE51, N02CA5......

A11EX, M03BA52, N02AJ09, N02BA51, N02BB51, N02BB52, N02BE51, N02CA52, N02CA72, N06BC01, R06AD52
Substanser

koffein, koffeincitrat, koffeinmonohydrat

koffein, koffeincitrat, koffeinmonohydrat
Bedömning

Måttligt bruk av koffeintabletter eller koffeinhaltiga drycker kan ske under graviditet men excessivt bruk bör undvikas. Även om kvinnan har använt höga doser koffein i tidig graviditet, så är en eventuell riskökning i det enskilda fallet knappast så stor att det finns anledning till oro.

Måttligt bruk av koffeintabletter eller koffeinhaltiga drycker kan ske under graviditet men excessivt bruk bör undvikas. Även om kvinnan har använt höga doser koffein i tidig graviditet, så är en eventuell riskökning i det enskilda fallet knappast så stor att det finns anledning till oro.
Bakgrund

Koffein är främst aktuellt i form av koffeinhaltiga drycker och framför allt kaffe. Talrika studier har försökt visa ett samband mellan högt intag av koffein och olyckligt graviditetsutfall, främst spontanaborter men också dödföddhet och påverkan på födelsevikten [1-7]. Någon defintiv klarhet i detta har inte nåtts men det anses att det finns skäl att hålla koffeinkonsumtionen nere under graviditet. Det gäller förstås både i form av koffeinhaltiga drycker och tabletter. Livsmedelsverkets råd är att begränsa mängden koffein till 200 mg per dag under graviditet [8]. Det motsvarar 2–3 normalstora koppar bryggkaffe, beroende på hur starkt kaffet är [8]. 

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 84 barn vars mödrar uppgivit användning av koffeintabletter: Ett av barnen (mot 1-2 förväntat) hade......

Koffein är främst aktuellt i form av koffeinhaltiga drycker och framför allt kaffe. Talrika studier har försökt visa ett samband mellan högt intag av koffein och olyckligt graviditetsutfall, främst spontanaborter men också dödföddhet och påverkan på födelsevikten [1-7]. Någon defintiv klarhet i detta har inte nåtts men det anses att det finns skäl att hålla koffeinkonsumtionen nere under graviditet. Det gäller förstås både i form av koffeinhaltiga drycker och tabletter. Livsmedelsverkets råd är att begränsa mängden koffein till 200 mg per dag under graviditet [8]. Det motsvarar 2–3 normalstora koppar bryggkaffe, beroende på hur starkt kaffet är [8].  I det svenska Medicinska födelseregistret finns 84 barn vars mödrar uppgivit användning av koffeintabletter: Ett av barnen (mot 1-2 förväntat) hade en missbildningsdiagnos. Missbildningsfrekvensen var således inte ökad, och ej heller sågs någon ökad risk för för tidig födsel eller lågviktighet. Koffein ingår även i olika kombinationspreparat med bland annat paracetamol, kodein, acetylsalisylsyra, ergotamin, karisoprodol, fenazon, metaminzolnatrium och prometazin. I dessa kombinationer är förmodligen koffein den minst intressanta substansen. För bedömning av den eller de andra substanserna i kombinationerna, se dessa dokument.
Referenser
  1. Chen LW, Wu Y, Neelakantan N, Chong MF, Pan A, van Dam RM. Maternal caffeine intake during pregnancy and risk of pregnancy loss: a categorical and dose-response meta-analysis of prospective studies. Public Health Nutr. 2016;19:1233-44.
  2. Wisborg K, Kesmodel U, Bech BH et al. Maternal consumption of coffee during pregnancy and stillbirth and infant death in first year of life: prospective study. BMJ 2003;326:420-2.
  3. Cnattingius S, Signorello LB, Annerén G, Clausson B, Ekbom A, Ljunger E et al. Caffeine intake and the risk of first-trimester spontaneous abortion. New Engl J Med 2000;343:1839-45.
  4. Christian MS, Brent RL. Teratogen update: Evaluation of the reproductive and developmental risks of caffeine. Teratology 2001;64:51-78.
  5. Grosso LM, Rosenberg KD, Belanger K, Saftlas AF, Leaderer B, Bracken MB. Maternal caffeine intake and intrauterine growth retardation. Epidemiology 2001;12:447-55.
  6. Sengpiel V, Elind E, Bacelis J, Nilsson S, Grove J, Myhre R et al. Maternal caffeine intake during pregnancy is associated with birth weight but not with gestational length: results from a large prospective observational cohort study. BMC Med. 2013;11(0):42.
  7. Wikoff D, Welsh BT, Henderson R, Brorby GP, Britt J, Myers E et al. Systematic review of the potential adverse effects of caffeine consumption in healthy adults, pregnant women, adolescents, and children. Food Chem Toxicol. 2017;109(0):585-648.
  8. Koffein – råd till gravida och ammande 2019. Livsmedelsverket [www]. [cited 2020-03-10].
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 8/6/2024
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

För patienter och allmänhet