1/5/2025

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Topotecan Actavis

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
3 3
3 3

Topotekan

Topotekan

Klass : 3

Produkter

Hycamtin, Potactasol, Topotecan Accord, Topotecan Actavis, Topotecan E......

Hycamtin, Potactasol, Topotecan Accord, Topotecan Actavis, Topotecan Ebewe, Topotecan Fresenius Kabi, Topotecan Hospira
ATC-koder

L01CE01

L01CE01
Substanser

topotekan, topotekanhydroklorid

topotekan, topotekanhydroklorid
Bedömning

Behandling med topotekan under första trimestern innebär sannolikt en ökad risk för fosterskador och bör om möjligt undvikas. Om sådan exponering skett bör remittering ske till specialist för en diskussion om graviditetens fortsatta handläggning. Kvinnor i fertil ålder skall uppmanas att använda en säker preventivmetod under behandling. Graviditet som inträffat efter avslutad behandling är troligen inte förenad med några stora risker.

Behandling med topotekan under första trimestern innebär sannolikt en ökad risk för fosterskador och bör om möjligt undvikas. Om sådan exponering skett bör remittering ske till specialist för en diskussion om graviditetens fortsatta handläggning. Kvinnor i fertil ålder skall uppmanas att använda en säker preventivmetod under behandling. Graviditet som inträffat efter avslutad behandling är troligen inte förenad med några stora risker.
Bakgrund

Allmänt om cancerläkemedel
Cancerläkemedel bromsar celldelning och/eller celltillväxt och särskilt snabbt växande cellpopulationer som maligna tumörer, immunologiska systemet, epitel och liknande är känsligast. Därav följer att cancerläkemedel potentiellt även kan störa fostrets utveckling och tillväxt [1,2].

Gruppen cancerläkemedel innehåller idag många typer av ämnen med skilda verkningsmekanismer som kan påverka fostret på olika sätt. Utvecklingen har gått från antimetaboliter och blockad av cofaktorer som vitaminer till dagens alltmer specifika blockad av för tumören nödvändiga mekanismer för reproduktion [1,3]. De senare är inte sällan IgG-an......

# Allmänt om cancerläkemedel Cancerläkemedel bromsar celldelning och/eller celltillväxt och särskilt snabbt växande cellpopulationer som maligna tumörer, immunologiska systemet, epitel och liknande är känsligast. Därav följer att cancerläkemedel potentiellt även kan störa fostrets utveckling och tillväxt [1,2]. Gruppen cancerläkemedel innehåller idag många typer av ämnen med skilda verkningsmekanismer som kan påverka fostret på olika sätt. Utvecklingen har gått från antimetaboliter och blockad av cofaktorer som vitaminer till dagens alltmer specifika blockad av för tumören nödvändiga mekanismer för reproduktion [1,3]. De senare är inte sällan IgG-antikroppar mot enzymer i reproduktionskedjan och kan transporteras över placentan framför allt under senare hälften av graviditeten. Vid behandling av maligna tumörer används ofta kombinationer av cancerläkemedel med olika verkningsmekanism vilket försvårar riskbedömningen. De begränsade uppföljningar som finns av behandling med cancerläkemedel under graviditet visar att det har gått bra för majoriteten av barnen [1,2]. De flesta har exponerats under andra och tredje trimestern. Man har dock sett en ökad förekomst av tillväxthämning, låg födelsevikt och dödföddhet. För en del cancerläkemedel finns en ökad risk för fosterskador dokumenterad vid behandling i tidig graviditet [1,2].  Behandling av maligna tumörer i samband med graviditet bjuder på komplicerade överväganden och bör ske i samarbete mellan obstetriker, onkologer och neonatologer med speciell kunskap och erfarenhet av dessa frågeställningar. Om det är möjligt, bör behandling undvikas under graviditeten. Om kvinnan befinner sig i tidig graviditet kan denna avbrytas och i senare graviditet kan kvinnan förlösas, om omedelbar behandling är viktig för förbättrad prognos. Vissa cancerläkemedel används också vid autoimmuna sjukdomar och efter organtransplantation. Ibland används då lägre doser än vid cancerbehandling, vilket också sannolikt innebär betydligt lägre risker för fostret. Tillräckligt med data saknas dock för att fastställa säkerheten vid lågdosbehandling [4,5]. Även i dessa fall bör graviditeten handläggas i samarbete med specialist med särskild kunskap och erfarenhet inom området. Då behandling med cancerläkemedel under graviditeten kan påverka barnets immunförsvar, bör vaccinering med levande vaccin under barnets första levnadsår diskuteras med barnläkare. En vägledning för vissa av läkemedlen finns i Rikshandboken i barnhälsovård: https://www.rikshandboken-bhv.se/for-bhv/aktuellt/nytt-i-barnhalsovarden/vagledning-angaende-levande-vaccin-och-immunhammande-lakemedel/. En del cancerläkemedel kan även orsaka förändringar i arvsmassan hos könsceller, vilket teoretiskt skulle kunna påverka embryot om mannen exponerats för läkemedlet vid spermacellsbildningen (från ca 3 månader före fram till befruktningen) eller kvinnan behandlats före graviditeten [6]. Av hittills gjorda begränsade uppföljningar verkar dock inte risken för missbildningar eller kromosomförändringar vara ökad efter sådan exponering [6-8]. Ställningstagande till eventuell genetisk undersökning av fostret bör göras i samråd med kliniskt-genetiskt laboratorium. Observera att vissa läkemedel kan ha långa halveringstider och kan behöva sättas ut lång tid före planerad graviditet, för att inte finnas kvar i kroppen under graviditeten eller vid spermacellsbildningen. Generellt rekommenderas både kvinnor och män att använda preventivmedel under och efter behandlingen, enligt rekommendationerna i produktresuméerna. En diskussion har också förts om cancerläkemedel kan påverka fostret om det överförs via semen under ett samlag. Risken för detta är sannolikt ytterst liten [9,10]. # Data ur Medicinska födelseregistret I det svenska Medicinska födelseregistret finns 312 barn som exponerats för något cancerläkemedel i tidig graviditet. Av barnen hade åtta någon missbildningsdiagnos (mot 6-7 förväntade). Två av barnen hade ventrikelseptumdefekter, ett barn hade ett annat hjärtfel, två barn hade tarmatresier, ett barn hade hypospadi, ett barn hade hydronefros, och ett barn hade en pes ekvinovarus. Med dessa små antal går det inte att uttala sig om det finns någon ökad risk för missbildning efter behandling med läkemedel mot cancer, men man torde kunna utesluta att det finns en kraftig riskökning med de doser som använts. Dock var hela 55 av barnen för tidigt födda mot 19 förväntade. Det går inte att säga om detta samband beror på exponeringen, på den underliggande sjukdomen, eller på att man på maternell indikation valt att avsluta graviditeten före fullgången tid. Hela 15 barn (mot 8-9 förväntade) var små för tiden, och 11 barn (mot 4-5 förväntade) hade låg Apgarpoäng vid 5 minuter. Även dessa fynd kan tänkas bero på såväl exponering som grundsjukdom. # Specifikt om topotekan Topotekan är ett cytostatikum som används bland annat vid metastaserande ovarialcancer. Ingen erfarenhet finns av användning i tidig graviditet [11], men det är rimligt att substansen utövar en fosterskadande effekt. Som en följd av verkningsmekanismen kan topotekan vara genotoxiskt. Substansen kan därmed teoretiskt orsaka förändringar av arvsmassan hos könsceller, om exponering skett före graviditeten, men risken att detta skulle kunna orsaka fosterskador är liten. Ställningstagande till eventuell genetisk undersökning, bör ske i samråd med kliniskt-genetiskt laboratorium. I det svenska Medicinska födelseregistret finns inget fall av exponering för topotekan.
Referenser
  1. Ngu SF, Ngan HY. Chemotherapy in pregnancy. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol. 2016;33(0):86-101.
  2. Boere I, Lok C, Vandenbroucke T, Amant F. Cancer in pregnancy: safety and efficacy of systemic therapies. Curr Opin Oncol. 2017;29(5):328-334.
  3. Lambertini M, Peccatori FA, Azim HA. Targeted agents for cancer treatment during pregnancy. Cancer Treat Rev. 2015;41(4):301-9.
  4. Weber-Schoendorfer C, Chambers C, Wacker E, Beghin D, Bernard N, Network of French Pharmacovigilance Centers et al. Pregnancy outcome after methotrexate treatment for rheumatic disease prior to or during early pregnancy: a prospective multicenter cohort study. Arthritis Rheumatol. 2014;66(5):1101-10.
  5. United Kingdom Teratology Information Services (UKTIS). Methotrexate in pregnancy. 2016. Tillgänglig från: www.toxbase.com. Hämtad: 2018-06-15
  6. Arnon J, Meirow D, Lewis-Roness H, Ornoy A. Genetic and teratogenic effects of cancer treatments on gametes and embryos. Hum Reprod Update. 2001;7(4):394-403.
  7. Haggar FA, Pereira G, Preen D, Holman CD, Einarsdottir K. Adverse obstetric and perinatal outcomes following treatment of adolescent and young adult cancer: a population-based cohort study. PLoS One. 2014;9(12):e113292.
  8. Dohle GR. Male infertility in cancer patients: Review of the literature. Int J Urol. 2010;17(4):327-31.
  9. Scialli AR, Bailey G, Beyer BK, Bøgh IB, Breslin WJ, Chen CL et al. Potential seminal transport of pharmaceuticals to the conceptus. Reprod Toxicol. 2015;58(0):213-21.
  10. Klemmt L, Scialli AR. The transport of chemicals in semen. Birth Defects Res B Dev Reprod Toxicol. 2005;74(2):119-31.
  11. Briggs G, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 12th ed; 2021.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 2/19/2024
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

För patienter och allmänhet