1/6/2025

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Ibaril 2,5 mg/g krem

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Desoximetason

Desoximetason

Klass : 2

Produkter

Ibaril 2,5 mg/g krem

Ibaril 2,5 mg/g krem
ATC-koder

D07AC03

D07AC03
Substanser

desoximetason

desoximetason
Bedömning

Alltför utbredd användning av starka kortikosteroidsalvor, speciellt under ocklusion, skall för säkerhets skull undvikas under graviditet. Den eventuella individuella riskökningen är dock inte så stor att det finns anledning till oro, om kvinnan har använt desoximetason utvärtes i tidig graviditet.

Alltför utbredd användning av starka kortikosteroidsalvor, speciellt under ocklusion, skall för säkerhets skull undvikas under graviditet. Den eventuella individuella riskökningen är dock inte så stor att det finns anledning till oro, om kvinnan har använt desoximetason utvärtes i tidig graviditet.
Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider
Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen barn med läppgomspalt var något, men inte signifikant, förhöjd: 15 barn hade gomspalt e......

# Gemensamt för kortikosteroider Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen barn med läppgomspalt var något, men inte signifikant, förhöjd: 15 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (mot 12 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildning som var överrepresenterad. Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt [1]. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 % för tidigt födda (mot förväntade 6,1%) och 7,9 % hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet. Vid kontinuerlig behandling med systemiska kortikosteroider under graviditeten skulle kunna påverka barnets immunförsvar, bör vaccinering med levande vaccin under barnets första levnadsår diskuteras med barnläkare. En vägledning för vissa av läkemedlen finns i Rikshandboken i barnhälsovård, se https://www.rikshandboken-bhv.se/for-bhv/aktuellt-i-barnhalsovarden/vagledning-angaende-levande-vaccin-och-immunhammande-lakemedel/. Enstaka fallrapporter finns även publicerade av binjurebarkssvikt hos det nyfödda barnet, efter längre tids behandling med höga doser systemiska kortikosteroider under graviditeten [1]. Det är viktigt att behandla en uttalad inflammation hos den gravida kvinnan, till exempel vid reumatoid artrit eller inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammationen i sig ger ett sämre graviditetsutfall, vilket förbättras vid adekvat antiinflammatorisk behandling. # Om starka utvärtes kortikosteroider Vid behandling av stora ytor med kortikosteroidsalva/kräm och speciellt under ocklusion kan systemiskt signifikant absorption ske. Det är dock inte troligt att dessa mängder skulle kunna utöva någon missbildningsframkallande effekt och troligen inte heller någon effekt på fostrets tillväxt. Detta styrks av en översikt och metaanalys av Cochrane, som inte kunde påvisa någon ökad risk för negativ fosterpåverkan av behandling med kortikosteroidsalva/kräm, förutom ett eventuellt samband mellan lång tids behandling med starka kortikosteroider och låg födelsevikt [10]. I ett par arbeten tyckte man sig se en något ökad frekvens av kluven läpp eller gom efter att modern använt kortikosteroider utvärtes [3,11,12]. Andra studier har inte visat någon ökad risk för läppgomspalt [13] eller andelen missbildningar generellt  [4,13,14]. Resorptionen från rektal applikation är större än motsvarande användning på huden, men varierar betydligt mellan olika steroider. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 3 302 barn vars mödrar uppgivit användning av någon stark kortikosteroidsalva/kräm – 64 av barnen hade någon missbildningsdiagnos (1,9%) mot 58 förväntade (2,1%). Missbildningsfrekvensen var således, om något, lägre än förväntat, dock var frekvensen läppgomspalter signifikant förhöjd (10 barn mot 4-5 förväntade). Detta kan givetvis mycket väl vara en slump, men eftersom det för kortikosteroider är just ansiktsspalter som har diskuterats i litteraturen, så måste fyndet tas på allvar. I övrigt fanns det inte någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. # Specifikt om desoximetason I födelseregistret finns 25 barn exponerade för desoximetason i tidig graviditet – inget av barnen hade någon missbildning.
Referenser
  1. Reprotox. Prednisolone. Micromedex [www]. [cited 2023-02-08].
  2. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4.
  3. Carmichael SL, Shaw GM, Ma C, Werler MM, Rasmussen SA, Lammer EJ et al. Maternal corticosteroid use and orofacial clefts. Am J Obstet Gynecol. 2007;197(6):585e1-7; discussion 683-4, e1-7.
  4. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40.
  5. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  6. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92.
  7. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70.
  8. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101.
  9. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8.
  10. Chi CC, Wang SH, Wojnarowska F, Kirtschig G, Davies E, Bennett C. Safety of topical corticosteroids in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev. 2015;10:CD007346.
  11. Hviid A, Mølgaard-Nielsen D. Corticosteroid use during pregnancy and risk of orofacial clefts. CMAJ. 2011;183(7):796-804.
  12. Edwards MJ, Agho K, Attia J, Diaz P, Hayes T, Illingworth A et al. Case-control study of cleft lip or palate after maternal use of topical corticosteroids during pregnancy. Am J Med Genet 2003;120A:459-63.
  13. Mygind H, Thulstrup AM, Pedersen L, Larsen H. Risk of intrauterine growth retardation, malformations and other birth outcomes in children after topical use of corticosteroid in pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand 2002;81:234-9.
  14. Skuladottir H, Wilcox AJ, Ma C, Lammer EJ, Rasmussen SA, Werler MM et al. Corticosteroid use and risk of orofacial clefts. Birth Defects Res A Clin Mol Teratol. 2014;100(6):499-506.
Författare

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.

Karin Källén och Birger Winbladh för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 5/7/2024
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

För patienter och allmänhet