6/10/2023

Janusmed fosterpåverkan

Janusmed fosterpåverkan – Hydrokortison Orion

Janusmed fosterpåverkan tillhandahåller bedömningar av eventuella risker för fostret, när en gravid kvinna använder olika läkemedel. Observera att texterna är generella, och att en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Om du inte är medicinskt utbildad, läs först vår information för patienter och allmänhet.

För att komma till startsidan för Janusmed fosterpåverkan och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
2 2
2 2

Hydrokortison – systemiskt

Hydrokortison – systemiskt

Klass: 2

Visa all info

Skriv ut

Kontakta oss

Produkter

Visa alla produkter

Alkindi, Cortef, Efmody, HYDROCORTISONE ROUSSEL, Hydroc......

Alkindi, Cortef, Efmody, HYDROCORTISONE ROUSSEL, Hydrocortison 100-Rotexmedica, Hydrocortison Galen, Hydrocortison Hoechst, Hydrocortison Orion, Hydrocortison Pfizer 100 mg sine, Hydrocortisone, Hydrocortisone Accord, Hydrocortisone tablets USP, Hydrocortone, Hydrokortison APL, Hydrokortison Ebb, Hydrokortison Orifarm, Hydrokortison Orion, Kortifarm, Plenadren, Solu-Cortef
ATC-koder

H02AB09

H02AB09
Substanser

hydrokortison, hydrokortisonnatriumsuccinat

hydrokortison, hydrokortisonnatriumsuccinat
Bedömning

Vid tillfällig indikation finns inga hinder för att använda hydrokortison systemiskt under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Substitutionsbehandling med hydrokortison förväntas inte medföra några risker under graviditet. Om systemiskt hydrokortison använts i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro.

Vid tillfällig indikation finns inga hinder för att använda hydrokortison systemiskt under graviditet, men vid längre tids behandling bör lägsta möjliga dos eftersträvas. Substitutionsbehandling med hydrokortison förväntas inte medföra några risker under graviditet. Om systemiskt hydrokortison använts i tidig graviditet är en eventuell riskökning knappast så stor i det enskilda fallet, att det finns anledning till oro.
Bakgrund

Gemensamt för kortikosteroider
Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9].

I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal......

Visa hela bakgrundstexten

# Gemensamt för kortikosteroider Frågan om kortikosteroiders teratogena effekter har varit föremål för många utredningar. Orsaken till detta är att man i djurexperiment utförda redan på 1950-talet efter exponering såg fler missbildningar, speciellt gomspalt, hos vissa musstammar [1]. Talrika epidemiologiska studier har utförts men ingen säkerställd teratogen effekt har visats hos människa [1-9]. Mest har en diskussion förts om läppgomspalt [1-9]. I det svenska Medicinska födelseregistret finns 8 739 barn, vars mödrar uppgivit att de har fått systemisk kortikosteroidbehandling under graviditeten. Av barnen hade 194 (2,2%) någon missbildning, vilket är en helt normal frekvens (2,1% förväntat). Andelen barn med läppgomspalt var något, men inte signifikant, förhöjd: 15 barn hade gomspalt eller läppgomspalt (mot 12 förväntade). Det var inte heller någon annan typ av missbildning som var överrepresenterad. Kortikosteroider kan tänkas ha andra effekter på fostret än att vara missbildningsframkallande, främst en påverkan på placentavikt och barnvikt [1]. Bland de barn som i det svenska Medicinska födelseregistret fötts efter att modern använt kortikosteroider systemiskt, var 11,6 % för tidigt födda (mot förväntade 6,1%) och 7,9 % hade låg födelsevikt (mot förväntade 4,4%), vilket är klart förhöjda frekvenser. I vilken utsträckning detta var en följd av läkemedelsanvändningen eller underliggande grundsjukdom går inte att avgöra, men det är troligt att den underliggande sjukdomen åtminstone till en del kan förklara sambandet. Vid kontinuerlig behandling med systemiska kortikosteroider under graviditeten skulle kunna påverka barnets immunförsvar, bör vaccinering med levande vaccin under barnets första levnadsår diskuteras med barnläkare. En vägledning för vissa av läkemedlen finns i Rikshandboken i barnhälsovård, se https://www.rikshandboken-bhv.se/for-bhv/aktuellt-i-barnhalsovarden/vagledning-angaende-levande-vaccin-och-immunhammande-lakemedel/. Det är viktigt att behandla en uttalad inflammation hos den gravida kvinnan, till exempel vid reumatoid artrit eller inflammatorisk tarmsjukdom. Inflammationen i sig ger ett sämre graviditetsutfall, vilket förbättras vid adekvat antiinflammatorisk behandling. # Specifikt om hydrokortison I det svenska Medicinska födelseregistret finns 2 107 barn vars mödrar uppgivit systemisk användning av hydrokortison. Bland dem hade 53 barn någon missbildningsdiagnos (2,5%), vilket är en något förhöjd siffra, dock inte statistiskt säkerställt högre än förväntat (2.1%). Nio barn hade gom- eller läppgomspalt, mot tre förväntade, vilket är ett klart förhöjt antal. I övrigt var det inte någon speciell typ av missbildning som var överrepresenterad. Det fanns 142 barn (6,7%) som var för tidigt födda vilket är nära det förväntade antalet (129 barn, 6,1%). Efter behandling systemiskt med höga doser hydrokortison kontinuerligt under graviditeten, bör vaccination av barnet med levande vaccin diskuteras med barnläkare under första levnadsåret, då barnets immunförsvar skulle kunna påverkas. Se Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel, under Läs mer, nedan.
Referenser

Visa referenser

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.

  2. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4.

  3. Carmichael SL, Shaw GM, Ma C, Werler MM, Rasmussen SA, Lammer EJ et al. Maternal corticosteroid use and orofacial clefts. Am J Obstet Gynecol. 2007;197(6):585e1-7; discussion 683-4, e1-7.

  4. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40.

  5. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.

  6. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92.

  7. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70.

  8. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101.

  9. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8.

  1. Briggs G, Freeman RK, Towers CV, Forinash AB. Drugs in pregnancy and lactation: A reference guide to fetal and neonatal risk. 11th ed; 2017.
  2. Carmichael SL, Shaw GM. Maternal corticosteroid use and risk of selected congenital anomalies. Am J Med Genet 1999;86:242-4.
  3. Carmichael SL, Shaw GM, Ma C, Werler MM, Rasmussen SA, Lammer EJ et al. Maternal corticosteroid use and orofacial clefts. Am J Obstet Gynecol. 2007;197(6):585e1-7; discussion 683-4, e1-7.
  4. Czeizel AE, Rockenbauer M. Population-based case-control study of teratogenic potential of corticosteroids. Teratology 1997;56:335-40.
  5. Heinonen OP, Slone D, Shapiro S. Birth Defects and Drugs in Pregnancy. Publishing Sciences Group, Littleton, Mass. 1977.
  6. Park-Wyllie L, Mazzotta P, Pastuszak A, Moretti ME, Beique L, Hunnisett L et al. Birth defects after maternal exposure to corticosteroids: Prospective cohort study and meta-analysis of epidemiological studies. Teratology 2000;62:385-92.
  7. Pradat P, Robert-Gnansia E, Di Tanna GL, Rosano A, Lisi A, Mastroiacovo P. First trimester exposure to corticosteroids and oral clefts. Birth Defects Res Part A Clin Mol Teratol. 2003;67:968-70.
  8. Gur C, Diavitrin O, Schechtman S, Arnon J, Onroy A. Pregnancy outcome after first trimester exposure to corticosteroids: a prospective controlled study. Reprod Toxicol 2004;18:93-101.
  9. Källén B. Maternal drug use and infant cleft lip/palate with special reference to corticoids. Cleft Palate Craniofac J 2003;40:624-8.
Författare

Karin Källén och Patrik Dreher Sköld för Region Stockholm.

Karin Källén och Patrik Dreher Sköld för Region Stockholm.
Uppdaterat

Innehållet uppdaterat 3/6/2023
Uppgifterna från födelseregistret är hämtade 4/1/2020

Läs mer

Vägledning angående levande vaccin och immunhämmande läkemedel (Rikshandboken Barnhälsovård)

För patienter och allmänhet

Länk till information för patienter och allmänhet