6/10/2023

Janusmed kön och genus

Janusmed kön och genus – Flutikason Orifarm

Janusmed kön och genus är ett kunskapsstöd som tillhandahåller information om köns- och genusaspekter på läkemedelsbehandling. Kunskapsstödet är avsedd främst för hälso- och sjukvårdspersonal. Texterna är generella och ska inte ses som behandlingsriktlinjer. Det är alltid behandlande läkare som ansvarar för patientens medicinering.

För att komma till startsidan för Janusmed kön och genus och för att göra sökningar klicka här.

Tillbaka till index
A A
A A

Flutikason – intranasalt

Flutikason – intranasalt

Klass: A

Produkter

Avamys, Flixonase Nasal, Flixotide Nasal, Flutaide Nasa......

Avamys, Flixonase Nasal, Flixotide Nasal, Flutaide Nasal, Flutide Nasal, Flutikason 2care4, Flutikason Ebb, Flutikason Orifarm, Flutikason Teva, Otrason, Rinason
ATC-koder

R01AD08, R01AD12

R01AD08, R01AD12
Substanser

flutikason, flutikasonfuroat, flutikasonpropionat

flutikason, flutikasonfuroat, flutikasonpropionat
Sammanfattning

En studie av flutikason intranasalt hos barn visade likartad effekt och säkerhet hos flickor och pojkar. Få flickor var dock inkluderade i studien.

En studie av flutikason intranasalt hos barn visade likartad effekt och säkerhet hos flickor och pojkar. Få flickor var dock inkluderade i studien.
Background

Pharmacokinetics and dosing
Both men and women have been included in most of the pharmacokinetic studies of intranasal fluticasone. However, no analysis of sex differences have been found and sex-divided data is lacking [1, 2].

Effects
In a randomized single dose placebo-controlled study assessing the efficacy and safety of fluticasone propionate aqueous nasal spray  with perennial allergic rhinitis (107 boys, 20 girls), no differences in effect or safety between boys and girls were found [3, 4].

Adverse effects
A study that retrospectively reviewed records of clinical cases and side effects reports in the Swedish Medical Products Agency's statistics from 1981 to 2005 found that the most common risk factor for septum perforation was nasal steroid (including budesonide, beclomethasone, and fluticasone).  The risk of perforation was greatest during the first 12 months of treatment and most cases were in young women 73% [5]. The explanation for such higher tendency for women is unclear.

Reproductive health issues
Regarding teratogenic aspects, please consult Janusmed Drugs and......

# Pharmacokinetics and dosing Both men and women have been included in most of the pharmacokinetic studies of intranasal fluticasone. However, no analysis of sex differences have been found and sex-divided data is lacking [1, 2]. # Effects In a randomized single dose placebo-controlled study assessing the efficacy and safety of fluticasone propionate aqueous nasal spray  with perennial allergic rhinitis (107 boys, 20 girls), no differences in effect or safety between boys and girls were found [3, 4]. # Adverse effects A study that retrospectively reviewed records of clinical cases and side effects reports in the Swedish Medical Products Agency's statistics from 1981 to 2005 found that the most common risk factor for septum perforation was nasal steroid (including budesonide, beclomethasone, and fluticasone).  The risk of perforation was greatest during the first 12 months of treatment and most cases were in young women 73% [5]. The explanation for such higher tendency for women is unclear. # Reproductive health issues Regarding teratogenic aspects, please consult Janusmed Drugs and Birth Defects (in Swedish, Janusmed fosterpåverkan).
Försäljning på recept

Något fler kvinnor än män hämtade ut nässpray eller -droppar innehållande flutikason (ATC-kod R01AD08) på recept i Sverige år 2015, totalt 8 021 kvinnor och 7 919 män. Det motsvarar 1,7 respektive 1,6 personer per tusen invånare. Andelen som hämtade ut läkemedel var högst i åldersgruppen 65-79 år hos män och i åldersgruppen 65-75 år hos kvinnor. Totalt sett var nässpray- eller droppar innehållande flutikason lika vanligt hos kvinnor och män [6]. Något fler kvinnor än män hämtade ut nässpray innehållande flutikason (ATC-kod R01AD12) på recept i Sverige år 2015, totalt 12 723 kvinnor och 11 540 män. Det motsvarar 2,6 respektive 2,4 personer per tusen invånare. Andelen som hämtade ut läkemedel var högst i åldersgruppen 10-19 år hos båda könen. I åldersgruppen 0-19 år var nässpray innehållande flutikason i genomsnitt 1,6 gånger vanligare hos pojkar/män och i åldersgruppen 20 år och äldre 1,3 gånger vanligare hos kvinnor [6].
Referenser
  1. Rosenblut A, Bardin PG, Muller B, Faris MA, Wu WW, Caldwell MF et al. Long-term safety of fluticasone furoate nasal spray in adults and adolescents with perennial allergic rhinitis. Allergy. 2007;62:1071-7.
  2. Allen A, Down G, Newland A, Reynard K, Rousell V, Salmon E et al. Absolute bioavailability of intranasal fluticasone furoate in healthy subjects. Clin Ther. 2007;29:1415-20.
  3. Ngamphaiboon J, Thepchatri A, Chatchatee P, Chumdermpadetsuk S. Fluticasone propionate aqueous nasal spray treatment for perennial allergic rhinitis in children. Ann Allergy Asthma Immunol. 1997;78:479-84.
  4. Selover D, Dana T, Smith C, Peterson K. Drug Class Review: Nasal Corticosteroids. Oregon Health & Science University.
  5. Cervin A, Andersson M. Intranasal steroids and septum perforation--an overlooked complication? A description of the course of events and a discussion of the causes. Rhinology. 1998;36:128-32.
  6. Läkemedelsstatistik. Stockholm: Socialstyrelsen. 2015 [cited 2016-12-19.]
Uppdaterat

Litteratursökningsdatum 12/13/2016

Litteratursökningsdatum 12/13/2016